0708-279898 [email protected]

Nya lagar och förändringar nyåret 2019!

Vattenkraftverkens miljötillstånd ska omprövas enligt en nationell plan som väger förbättrad vattenmiljö mot tillgång till vattenkraftsel

Ändringar sker i Miljöbalken och i flera andra lagar vilket innebär bl.a. att alla vattenverksamheter för elproduktion ska ha moderna miljövillkor. Det ska ske genom omprövning på verksamhetsutövarens initiativ. Genom en ny nationell plan som ska vägleda myndigheterna får omprövningarna ett nationellt helhetsperspektiv, där behovet av förbättrad vattenmiljö ska vägas mot behovet av effektiv tillgång till vattenkraftsel nationellt. Planen anger vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och när prövningen bör ske. En verksamhet får vänta med att skaffa moderna miljövillkor tills det är dags för prövning enligt planen. Om en verksamhet bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller annan äldre så kallad särskild rättighet, ska den rättigheten anses ha tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken.

Verksamheterna får inte äventyra att vattenmiljön uppnår den kvalitet som följer av EU-rätten, eller försämra vattenkvaliteten i strid med ett försämringsförbud. Träder i kraft 1 januari 2019.

 

 Kärnkraftverksägares skadeståndsansvar vid atomolyckor höjs

Ändring (SFS: 2018:1323) i Atomansvarighetslagen (1968:45) innebär att reaktorinnehavares skadeståndsansvar för atomolyckor vid reaktorer höjs till en miljard särskilda dragningsrätter (cirka 1,2 miljarder euro eller 11,8 miljarder kronor). Reaktorinnehavarna blir samtidigt skyldiga att teckna ansvarsförsäkringar för samma belopp. Statens så kallade särskilda statsansvar för denna grupp av olyckor upphör. Träder i kraft 1 januari 2019.

 

Apoteksombud slipper ta emot läkemedelsavfall

En ändring i förordningen (2009:1031) om producentansvar för läkemedel (SFS: 2018:1111)
innebär att apoteksombud, det vill säga utlämningsställen för läkemedel och andra apoteksvaror, undantas från skyldigheten att ta emot läkemedelsavfall. Träder i kraft 1 januari 2019.

 

Myndigheters klimatanpassningsarbete struktureras

En ny förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (SFS: 2018:1428)
syftar till att myndigheternas arbete med klimatanpassning ska ske på ett strukturerat sätt. Enligt Sveriges nationella strategi för klimatanpassning ska berörda myndigheters möjligheter att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsområde förtydligas, följas upp och redovisas. Träder i kraft 1 januari 2019.

 

Insamling av förpackningar och returpapper ska bli mer lätttillgänglig

Ett flertal nya förordningar om producentansvar för förpackningar, producentansvar, returpapper (SFS: 2018:1462–1466, 2018:1469).

De innebär att kravet på insamlingssystemens servicegrad skärps, bland annat genom att returpapper och förpackningsavfall för de vanligast förekommande materialen ska samlas in fastighets- eller kvartersnära. Kraven på förpackningarnas utformning tydliggörs. Kommunerna får samla in förpackningsavfall och returpapper endast om de har avtal med ett tillståndspliktigt insamlingssystem. Producenterna ska rapportera till Naturvårdsverket om den mängd förpackningar, tidningar och tidningspapper som producenterna släppt ut på den svenska marknaden. En anmälningsplikt införs för de som utan att vara tillståndspliktiga samlar in förpackningsavfall eller returpapper från verksamheter. Kommunerna ska tillhandahålla system för insamling av matavfall som hushållen har sorterat ut. Varje kommun får bestämma hur insamlingen ska organiseras. Träder i kraft 1 januari 2019.

 

Tydligare ansvarsfördelning för arbetet med invasiva främmande arter

Ny förordning om invasiva främmande arter (1918:1939) träder i kraft 1 januari 2019. Den nya förordningen som kompletterar en EU-förordning innebär att det förtydligas om vad som gäller kring invasiva främmande arter i Sverige, så att effektiva åtgärder kan vidtas. Ansvar och arbetsuppgifter fördelas mellan Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Länsstyrelserna får en stor roll i att genomföra de faktiska åtgärderna och i tillsynen.

Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Sametinget, Kommerskollegium och andra myndigheter ska få delta i arbetet. I vissa fall ska även allmänheten få möjlighet att yttra sig.

Förordningen reglerar också processen med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter av betydelse för Sverige och med att ta fram underlag för det fall Sverige vill föreslå en art till den EU- gemensamma unionsförteckningen.

 

Kemikalieinspektionen tar emot och vidarebefordrar ansökningar om att använda kvicksilver i varor och tillverkningsprocesser

Förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer ändras den 1 januari 2019 så att Kemikalieinspektionen blir behörig att ta emot ansökningar om undantag från förordning (EU) 2017/852 om kvicksilver. Det handlar om undantag från EU:s förbud mot nya användningar av kvicksilver i varor och tillverkningsprocesser. Kemikalieinspektionen ska bedöma ansökan och därefter vidarebefordra den till kommissionen, som fattar beslut om användningen ska tillåtas eller inte.

 

Kemikalieinspektionen ska bevaka att förbudet mot mikroplast i kosmetiska produkter följs

En ändring i Miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13, 2018:1804) innebär att Kemikalieinspektionens tillsynsvägledningsområde utökas till att omfatta även frågor om förbud att släppa ut kemiska produkter på marknaden. Det vill säga i praktiken frågor som rör förbudet mot mikroplast i kosmetiska produkter. (Själva förbudet mot mikroplast i kosmetiska produkter trädde i kraft 1 juli 2018.) Träder i kraft 1 januari 2019

 

Ändrade regler för verksamheter som hanterar avfall

Det införs ändringar i bl.a. Avfallsförordningen (2011:927) som innebär att tillsyn för verksamheter som hanterar avfall ska ske regelbundet även i fråga om små verksamheter. Anmälningspliktiga verksamheter måste föreläggas att vidta vissa försiktighetsmått. Den som hanterar avfall i en yrkesmässig verksamhet och lämnar avfallet till någon annan, måste kontrollera att mottagaren har det tillstånd eller har gjort den anmälan som krävs för att få hantera avfallet. Tillämpningen av miljöbalkens krav på att använda ”bästa möjliga teknik” får i och med ändringarna inte innebära en sämre teknik än det som motsvarar EU-rättens krav på ”bästa tillgängliga teknik”. Ytterligare en ändring är att en länsstyrelse inte behöver analysera länets avfallsbehandlingskapacitet när den sammanställer de kommunala avfallsplanerna. Träder i kraft 1 januari 2019.

 

Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan

Ändring i Plan- och bygglagen (2010:900) som rör reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan. Genom lagändringen tydliggörs när de tidsfrister som gäller för byggnadsnämndens handläggning av ärenden om lov, förhandsbesked eller startbesked börjar löpa, när de upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristerna. Om fristerna inte hålls reduceras den avgift som byggnadsnämnden annars skulle ha rätt att ta ut för sin handläggning. Träder i kraft 1 januari 2019

 

Tydligare och enklare detaljplanekrav

Ändring (SFS: 2018:1325) i Plan- och bygglagen (2010:900) innebär att det blir enklare att bedöma när detaljplan krävs och inte krävs. Det tydliggörs att kravet på detaljplan för en ny sammanhållen bebyggelse bara gäller bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk och om det finns ett behov av planläggning. De omständigheter som har betydelse för bedömningen av om detaljplan krävs kommer att framgå av lagtexten, både i fråga om uppförande av en ny sammanhållen bebyggelse och förändring eller bevarande av en befintlig bebyggelse. Den inverkan på omgivningen som ett byggnadsverk i sig har ska beaktas vid bedömningen av om detaljplan krävs för ett nytt bygglovspliktigt byggnadsverk. Träder i kraft 1 januari 2019.

 

Ny regional planering

Ändring (SFS: 2018:1732) i Plan- och bygglagen (2010:900)
innebär att nya bestämmelser om regional fysisk planering införs i plan- och bygglagen. Sådan planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län. Landstinget blir ansvarigt för planeringen inom sitt län. I landstingets uppgifter ingår bland annat att anta en regionplan. Planen ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. De nya bestämmelserna ersätter bestämmelserna om regionplanering i plan- och bygglagen och i lagen om regionplanering för kommunerna i Stockholms län. Träder i kraft 1 januari 2019.

 

Ekobonus för sjöfart

En ny förordning (2018:1867) om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart trädde ikraft den 17 december 2018. Förordningen innebär en möjlighet för en redare att ansöka om miljökompensation, så kallad ekobonus, för ett projekt som innebär att godstransporter överflyttas från väg till sjöfart. I förordningen regleras vem som har rätt att få stöd, fördelningsgrunder, ansökningsförfarandet, hinder mot utbetalning, återbetalning m.m. Det är Trafikverket som prövar frågor om miljökompensation.

 

Förbud mot elefanter och sjölejon på cirkus

En ändring i Djurskyddsförordningen (1988:539) SFS: 2018:1204 innebär att att det blir förbjudet att flytta runt och i samband med det förevisa elefanter och sjölejon offentligt, till exempel på cirkus. Träder i kraft 1 januari 2019.

 

Ny djurskyddslag för att säkerställa ett gott djurskydd

En ny Djurskyddslag (2018:1192) kommer att träda ikraft 1 april 2019.
Syftet med den nya lagen är att säkerställa ett gott djurskydd och att främja en god djurvälärd och respekt för djur. Det slås fast att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende) samt att beteendestörningar förebyggs. Det införs ett krav på att den som håller djur eller på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov. Det klargörs att djur av tamdjursart inte får överges. Ändrade bestämmelser om djurförbud skapar förutsättningar för en mer nyanserad och proportionerlig tillämpning.