0708-279898 [email protected]

Nya lagar och förändringar årskiftet 2019/2020

Vid varje hel- och halvårsskifte träder det i kraft lite fler lagar, förordningar och förändringar i den befintliga lagstiftningen. Nedan följer en sammanställning av förändringar som sker i lagstiftningen på miljöområdet och angränsande lagstiftning för att nå hållbar utveckling.

 

Förbättrat genomförande av avfallsdirektivet

Det sker ändringar i Miljöbalken som ska medföra att det blir ett förbättrat
genomförande av EU:s avfallsdirektiv.
Ändringarna innebär bland annat att en verksamhet för behandling av avfall som är tillstånds- eller anmälningspliktig bara får tillåtas om det finns skäl att anta att behandlingen kommer att uppfylla vissa krav i 15 kap. miljöbalken. Det anges även att avfall ska hanteras så att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön. Det införs exempel på omständigheter som särskilt ska beaktas. Vad som är en biprodukt förtydligas så att lydelsen bättre motsvarar lydelsen i direktivet. Det införs också ett krav på att ett tillstånd att behandla avfall ska innehålla villkor för avslutande av verksamheten och efterbehandling.

Investeringsstödet för energilagring förlängs

Förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi träder i kraft.
Ändringen innebär en förlängning av möjligheten att bevilja bidrag för åtgärder som slutförs under 2020. Investeringsstödet för energilagring infördes 2016 och är avsett för lagring av egenproducerad el, i praktiken solel. Förlängningen innebär att bidrag enligt förordningen kan beviljas under lika lång tid som stödet enligt förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller.

Ändrade förutsättningar för klimatbonus vid köp av bil

Ändringar i  förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar  träder i kraft. Ändringarna innebär att en klimatbonus ges även för bilar som tidigare godkänts men som efter godkännandet har ändrats och sedan godkänts vid en så kallad registreringsbesiktning. Det kan till exempel avse en elbil där hyllor monteras i efterhand eller en fabriksny bensinbil som konverterats till gasbil. Gränsvärdet för hur mycket koldioxid en klimatbonusbil får släppa ut ändras från 60 till 70 gram koldioxid per kilometer och beräkningsmodellen för bonusen ändras något. Ändringarna när det gäller gränsvärden görs med anledning av att mätmetoden WLTP (Worldwide Harmonized Light Vehicle Test Procedure) tillämpas från och med den 1 januari 2020 för lätta fordon som blir skattepliktiga för första gången.

Naturvårdsverket blir ansvarig myndighet för verifiering och rapportering av utsläppsdata från flygverksamhet

Det sker en förändring i förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter som innebär att Naturvårdsverket blir ansvarig myndighet för verifiering och rapportering av utsläppsdata från flygverksamhet. Bakgrunden är att den Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) har antagit ett globalt styrmedel för utsläpp från flygverksamhet, kallat Corsia. Regelverket innefattar övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp. Europeiska kommissionen har antagit bestämmelser som reglerar verifiering och rapportering av dessa utsläppsdata paåEU-nivå. Genom ändringen i förordningen utses Naturvårdsverket till behörig myndighet för att hantera dessa uppgifter. Ändringen utgör ett led i genomförandet av Corsia.

 Stöd till fiskare som drabbades av torskstoppet i Östersjön

En helt ny förordningom stöd med anledning av förbudet att fiska torsk i Östersjön
trädde i kraft31 oktober 2019. Den nya förordningen innehåller bestämmelser om statligt stöd för att kompensera fiskeföretag för inkomstbortfall till följd av Europeiska kommissionens beslut att förbjuda torskfiske i delar av Östersjön under andra halvåret 2019. Stödet lämnas för inkomstbortfall med belopp som Jordbruksverket räknar fram.

Barnkonventionen blir svensk lag

Den 1 januari 2020 träderLagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter i kraft
Lagen innebär att Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) inkorporeras i svensk rätt. Barnkonventionen ges därmed ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen i mål och ärenden som rör barn. Inkorporeringen innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs. Den kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. Inkorporeringen avses bidra till att synliggöra barnets rättigheter, och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv .