0708-279898 [email protected]

Avfallslagstiftning i förändring

Avfallslagstiftningen är i förändring och det händer mycket på avfallsområdet både nu och framöver.

Ett flertal nya avfallsbestämmelser har införts och ytterligare ändringar kommer införas efterhand för att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s avfallsdirektiv. Den 1 augusti 2020 infördes flera förändringar i Miljöbalken och en ny Avfallsförordning (2020:614) trädde i kraft.

EU:s sk. avfallspaket trädde i kraft i juli 2018 och innebar att sex stycken direktiv reviderades.

Alla ändringar i ”avfallspaketet” ska implementeras i medlemsländerna och genomföras senast år 2025. Flera av dessa regeländringarna har börjat att gälla i sommar.

Den stora revideringen av EU:s avfallslagstiftning har som mål att föra EU mot en mer cirkulär ekonomi.

En cirkulär ekonomi innebär kortfattat att resurserna i samhällets kretslopp behålls istället för att bli avfall. En cirkulär ekonomi syftar således till att minska andelen avfall till miniminivåer och återanvända, reparera, renovera eller återvinna redan befintliga material och produkter.

En cirkulär ekonomi kommer att minska trycket på miljön men även medföra flera andra positiva fördelar som till exempel att försörjningstryggheten avseende råvaror och konkurrenskraft kommer att kunna öka, innovationer och tillväxt främjas vilket för med sig att fler jobb kan skapas.

 

Nedan följer ändringar i avfallslagstiftningen som sker eller kommer ske inom några års tid.

  • Flera av Sveriges återvinningsmål kommer att höjas

Återvinningsmålen för både kommunalt avfall och för förpackningar kommer successivt att höjas från år 2025 fram till 2035.

  • Obligatoriska minimikrav för producentansvar införs

Obligatoriska minimikrav för utökade producentansvar har införts, vilka bland annat handlar om informationsskyldigheter och kostnadstäckning. Kraven gäller inte bara nya utan även befintliga producentansvar, vilket innebär att alla svenska producentansvar senast i januari 2023 ska ha setts över mot bakgrund av de nya reglerna

  • Ökad uppgiftslämning för producentansvar förpackningar

Krav på ökad uppgiftslämning om återanvändbara förpackningar. För engångsförpackningar har det skett en förändring jämfört med tidigare gällande var i återvinningsprocessen som materialåtervinning ska mätas, detta för att få en mer rättvisande bild av hur mycket material som faktiskt blir nya produkter. Det införs även krav på att förpackningar som består av mer än ett materialslag ska rapporteras per ingående materialslag. Uppgifter om förpackningsavfall ska lämnas per kommun, och uppgifter om hur mycket av förpackningsavfallet som är kommunalt avfall ska lämnas

  • Krav på ökat avfallsförebyggande arbete i kommunerna

Alla kommuner ska informera hushållen om avfallsförebyggande åtgärder i syfte att minska uppkomsten av avfall. Det kan till exempel handla om återbruk, hur man minskar matsvinnet eller gälla betydelsen av minskad konsumtion.

Kommunerna ska vid behov bland annat informera Naturvårdsverket om avfallsförebyggande åtgärder och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning. Det här beskrivs mer i Naturvårdsverkets uppdaterade föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. Även fler uppgifter som ska redovisas i avfallsplanerna.

  • Nya krav på separat insamling av farligt avfall, textil och biologiskt avfall

Från år 2025 ska även textilier och farligt avfall från hushåll samlas in separat. Det ska även göras för biologiskt nedbrytbart avfall, men från och med år 2024, såvida det inte återvinns genom kompostering i hemmet. I början av år 2020 tillsattes en utredning som bland annat skulle ta fram ett förslag till producentansvar för textilier

  • Förbud mot att förbränna separat insamlat avfall

Från 1 augusti 2020 får avfall som samlats in separat för att förberedas för återanvändning och materialåtervinning inte gå till förbränning eller deponeras enligt Avfallsförordningen 3:19. Undantag finns i andra stycket.

  • Nya begreppet ”kommunalt avfall” införs

Begreppet ”hushållsavfall” försvinner från den svenska lagstiftningen och ersätts istället med av begreppet ”kommunalt avfall” som är en definition i avfallsdirektivet. Det innebär att man ska få fram en mer jämförbar avfallsstatistik.

  • Flera nya krav på bygg- och rivningsavfall

Från 1 augusti 2020 ska den som producerar bygg- och rivningsavfall sortera ut vissa avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall. Sorteringen ska ske i åtminstone sex fraktioner: trä, mineral (betong, klinker, keramik, sten), metall, glas, plast och gips. Viktigt att komma ihåg att fraktionerna ska förvaras skilt från annat avfall och även transporteras skilt. Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om undantag från kraven, se NFS 2020:7. Tillsynsmyndigheten kan även ge dispens i det enskilda fallet från detta krav från utsortering.

  • Ett nytt avfallsregister införs

Det har länge funnits en skyldighet för de verksamhetsutövare som producerar, transporterar, eller samlar in eller handlar eller mäklar med farligt avfall att föra vissa anteckningar om avfallet, så kallad anteckningsskyldighet. Verksamhetsutövare som behandlar avfall har också haft en skyldighet att föra anteckningar om såväl farligt avfall som annat avfall.

Nytt från sommaren 2020 är att alla verksamhetsutövare är skyldiga att kontinuerligt och digitalt lämna dessa uppgifter till ett nyinrättat nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket.

Varje verksamhet är unik och har du frågor om vad som gäller just för dig så välkommen att ta kontakt!